{"id":408,"date":"2013-03-19T20:54:10","date_gmt":"2013-03-19T20:54:10","guid":{"rendered":"https:\/\/www.hemsida24.se\/blogg\/2013\/03\/19\/sex-vanliga-sprakfel-och-hur-du-undviker-dem\/"},"modified":"2013-03-19T20:54:10","modified_gmt":"2013-03-19T20:54:10","slug":"sex-vanliga-sprakfel-och-hur-du-undviker-dem","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.hemsida24.se\/blogg\/2013\/03\/19\/sex-vanliga-sprakfel-och-hur-du-undviker-dem\/","title":{"rendered":"Sex vanliga spr\u00e5kfel – och hur du undviker dem"},"content":{"rendered":"

Att skriva r\u00e4tt \u00e4r sv\u00e5rt, och vi st\u00f6ter alla p\u00e5 problem och funderingar som \u00e4r relaterade till spr\u00e5ket. Men att anv\u00e4nda ett korrekt skriftspr\u00e5k \u00e4r en dygd v\u00e4rd att str\u00e4va mot; om du skriver r\u00e4tt f\u00f6rst\u00e4rker du sk\u00e4rpan i ditt budskap samtidigt som du har en st\u00f6rre chans att beh\u00e5lla dina l\u00e4sares intresse. H\u00e4r skriver vi om sex vanligt \u00e5terkommande spr\u00e5kfel, och ber\u00e4ttar om regler som hj\u00e4lper dig att bem\u00e4stra dem.<\/strong><\/p>\n

\"\"<\/p>\n

S\u00e4rskrivningarna \u00e4r en av det svenska spr\u00e5kets mest omhuldade egenheter, och den som letar efter ledsagning i fr\u00e5gan hittar inte minst lustiga exempel p\u00e5 hur fel det kan bli. Och visst \u00e4r det viktigt att h\u00e5lla reda p\u00e5 n\u00e4r ord ska s\u00e4ttas ihop och n\u00e4r de ska st\u00e5 is\u00e4r: kassa kistor<\/em> betyder n\u00e5gonting helt annat \u00e4n kassakistor<\/em>, och snabb mat<\/em> \u00e4r inte detsamma som snabbmat<\/em>.<\/p>\n

\nAtt s\u00e4rskrivningar blivit ett allt mer f\u00f6rekommande (och p\u00e5talat) problem kan till viss del bero engelskans inflytande. I engelskan skrivar man i regel is\u00e4r substantiv, men huvudregeln f\u00f6r det svenska spr\u00e5ket \u00e4r allts\u00e5 att skriva ihop.<\/em><\/p>\n

Oavsett hur l\u00e5nga och kr\u00e5nliga ihopskrivningarna kan tyckas bli \u00e4r de alltid att rekommendera. Det spelar ingen roll hur m\u00e5nga substantiv man sammanbinder: flygplansmodellbyggare<\/strong>, melodifestivaldeltagare<\/strong> och tr\u00e4dg\u00e5rdsm\u00e4starl\u00e4rjunge<\/strong> ska alla skrivas samman.<\/p>\n

F\u00f6rkortningar sammanbinds vanligen med bindestreck: DVD-spelare<\/strong>, e-post<\/strong> (elektronisk post), LED-lampa<\/strong>.<\/p>\n

\nBindestreck kan ocks\u00e5 anv\u00e4ndas f\u00f6r att sammanbinda fr\u00e4mmande uttryck och egennamn: Google-s\u00f6kning<\/strong>, vintage-mode<\/strong>, bauhaus-arkitektur<\/strong>.<\/p>\n

\nOm ordet best\u00e5r av ett inl\u00e5nat, s\u00e4rskrivet, ord, anv\u00e4nder man oftast bindestreck f\u00f6r att markera de tv\u00e5 orddelarna, som i art deco-design<\/strong>.<\/p>\n

Detsamma g\u00e4ller f\u00f6r egennamn och varum\u00e4rken: Acne-kl\u00e4nning<\/strong>, Comme des Gar\u00e7ons-skjorta<\/strong>.<\/p>\n

\nKom ih\u00e5g:<\/strong> om tv\u00e5 sammansatta ord ska bindas ihop av en ’och’-sats m\u00e5ste man l\u00e4gga till ett bindestreck efter det f\u00f6rsta ordet: tv- och radiomottagare<\/strong>, f\u00f6rsta- och andraplats<\/strong>.<\/p>\n

”Varf\u00f6r heter det morots<\/strong>kaka, men banankaka?”<\/em> undrade en DN-l\u00e4sare<\/a> nyligen. Svaret \u00e4r att vi anv\u00e4nder sammanfognings-s i vissa sammans\u00e4ttningar men inte i andra. Det finns ingen exakt regel som avg\u00f6r n\u00e4r vad ska anv\u00e4ndas, men en tendens \u00e4r att vi l\u00e4gger till ett s<\/em> efter substantiv som \u00e4r sammansatt av tv\u00e5 delar (som i ”mo-” och ”rot”). S\u00e5ledes heter det arbetsgruppssbeslut<\/strong> men gruppbeslut<\/strong>, och tr\u00e4dg\u00e5rdstomte<\/strong> men jultomte<\/strong>. Dock: k\u00e4rnkraftverk<\/strong>, men k\u00e4rnkraftsanl\u00e4ggning<\/strong>. Det enklaste brukar vara att s\u00f6ka p\u00e5 det aktuella ordet om du \u00e4r os\u00e4ker p\u00e5 om det ska sammanbindas med s<\/em> eller inte.<\/p>\n

Under 1960- och 70-talet rasade en debatt kring huruvida vi skulle b\u00f6rja anv\u00e4nda pronomenet dom<\/em> i text ist\u00e4llet f\u00f6r subjekt- och objektformerna de<\/em> och dem<\/em>. Nu blev det inte s\u00e5, och d\u00e4rf\u00f6r beh\u00f6ver vi fortfarande skilja mellan de<\/strong> och dem<\/strong>.<\/p>\n

H\u00e4r finns det dock en enkel regel som underl\u00e4ttar: vi<\/strong> har samma form som de<\/strong>, och oss<\/strong> har samma form som dem<\/strong>.<\/p>\n

”Hj\u00e4lp oss att dra upp b\u00e5ten!”<\/em> skrivs allts\u00e5 ”Hj\u00e4lp dem att dra upp b\u00e5ten!”<\/em>, och ”Vi ska \u00e5ka utomlands i maj”<\/em> skrivs ”De ska \u00e5ka utomlands i maj”<\/em>. Testa att byta ut pronomenet varje g\u00e5ng du k\u00e4nner dig os\u00e4ker, s\u00e5 blir det genast l\u00e4ttare.<\/p>\n

… anv\u00e4nds i svenskan f\u00f6r att markera \u00e4gande, eller som en reglerande b\u00f6jningsform mellan substantiv. Vi skriver husets<\/strong> tak, hattens<\/strong> br\u00e4m, sommarens<\/strong> hetta och s\u00e5 vidare.<\/p>\n

 <\/p>\n

Ibland ser man genitiv-s utskrivet p\u00e5 engelskt vis: som i Gray’s<\/strong>, Macy’s<\/strong> eller John’s<\/strong>. I svenskan anv\u00e4nder vi dock aldrig apostrof n\u00e4r vi beskriver \u00e4gandeskap \u2013 \u00e4ven om namnet \u00e4r utl\u00e4ndskt ska det allts\u00e5 skrivas Grays<\/em>, Macys<\/em> och Johns<\/em>. Vid \u00e4gandeform av personnamn som slutar p\u00e5 s<\/em> eller x<\/em> ska apostrofgenitiv heller inte anv\u00e4ndas: Tobias kavaj<\/strong>, inte Tobias’ kavaj<\/em>.<\/p>\n

Kom ih\u00e5g:<\/strong> om man skriver om varum\u00e4rken eller egennamn med apostrof, som Tricker’s<\/strong> eller McDonald’s<\/strong>, ska ursprungsformen anv\u00e4ndas.<\/p>\n

F\u00f6rkortningar ges genitivformen :s<\/strong> om ordet uttalas bokstav f\u00f6r bokstav, som i SJ:s<\/strong>, LKAB:s<\/strong> och SF:s<\/strong>. Om f\u00f6rkortningen uttalas som ett ord g\u00e4ller dock den vanliga regeln, som i Saabs<\/strong>, Volvos<\/strong> och Aseas<\/strong>.<\/p>\n

… kallade anglicismer med ett finare ord, anser vissa att vi ska undvika s\u00e5 l\u00e5ngt det \u00e4r m\u00f6jligt. Oavsett hur man st\u00e4ller sig till inl\u00e5nade nyord s\u00e5 ser det ofta b\u00e4ttre ut om man anv\u00e4nder sig av ett motsvarande svenskt uttryck d\u00e4r det g\u00e5r:<\/p>\n

Bl\u00e4ddra<\/strong> ist\u00e4llet f\u00f6r scrolla<\/em>
S\u00f6ka<\/strong> ist\u00e4llet f\u00f6r browsa<\/em>
Hackare<\/strong> ist\u00e4llet f\u00f6r hacker<\/em>
Aff\u00e4rsverksamhet<\/strong> ist\u00e4llet f\u00f6r business<\/em>
St\u00f6dja<\/strong> eller utbilda<\/strong> ist\u00e4llet f\u00f6r coacha<\/em>
N\u00e4stan vara d\u00e4r<\/strong> ist\u00e4llet f\u00f6r vara halvv\u00e4gs d\u00e4r<\/em>
G\u00e5 till kassan<\/strong> ist\u00e4llet f\u00f6r checka ut<\/em><\/p>\n

 <\/p>\n

… f\u00f6r att n\u00e4mna n\u00e5gra engelska ord och liknelser som ibland anv\u00e4nds i svenskan.<\/p>\n

N\u00e4r det g\u00e4ller uttryck d\u00e4r vi saknar motsvarande ord i svenskan, eller d\u00e4r det svenska uttrycket kan vara missvisande, f\u00e5r man sj\u00e4lvklart ta till utl\u00e4ndska ord, som blogg<\/strong>, webb<\/strong> och mindfulness<\/strong>.<\/p>\n

Vissa internetrelaterade ord med engelskt ursprung \u00e4r sv\u00e5ra att b\u00f6ja. D\u00e5 \u00e4r det ibland b\u00e4ttre att anv\u00e4nda en svensk omskrivning:<\/p>\n

Att anv\u00e4nda Facebook<\/strong> ist\u00e4llet f\u00f6r att Facebooka<\/em>.<\/p>\n

 <\/p>\n

Flera gilla-klick<\/strong> ist\u00e4llet f\u00f6r likes<\/em>.<\/p>\n

F\u00f6rkortningar har blivit allt mer popul\u00e4ra i v\u00e5rt spr\u00e5k, kanske p\u00e5 grund av att vi beh\u00f6ver skriva kortare n\u00e4r vi anv\u00e4nder telefoner och sociala medier. I l\u00f6pande text \u00e4r det dock att rekommendera att man f\u00f6rs\u00f6ker skriva ut f\u00f6rkortningar, dels f\u00f6r att det ser b\u00e4ttre ut och dels f\u00f6r att det g\u00f6r texten l\u00e4ttare att l\u00e4sa. De vanligare f\u00f6rkortningarna, se nedan, passar b\u00e4ttre i l\u00f6pande text, men kom d\u00e5 ih\u00e5g att anv\u00e4nda dem r\u00e4tt.<\/p>\n

S\u00e5 h\u00e4r skrivs n\u00e5gra vanliga f\u00f6rkortningar, med de utskrivna uttrycken i parentes:<\/p>\n

 <\/p>\n

M.m.<\/strong> (med mera)
Bl.a.<\/strong> (bland annat eller bland andra)
Dvs.<\/strong> (det vill s\u00e4ga)
Etc.<\/strong> (etcetera)
Fr.o.m.<\/strong> (fr\u00e5n och med)
M.fl.<\/strong> (med flera)
Osv.<\/strong> (och s\u00e5 vidare)
S.k.<\/strong> (s\u00e5 kallad)
T.ex.<\/strong> (till exempel)
T.o.m.<\/strong> (till och med)<\/p>\n

 <\/p>\n

D\u00e4remot kan du sj\u00e4lvklart anv\u00e4nda sig av f\u00f6rkortningar om du anser att det \u00e4r relevant f\u00f6r sammanhanget, exempelvis om du skriver en facktext d\u00e4r alla f\u00f6rst\u00e5r inneb\u00f6rden av f\u00f6rkortningarna, eller om du helt enkelt har ont om plats f\u00f6r din text.<\/p>\n

Spr\u00e5kr\u00e5det publicerar kontinuerligt b\u00f6cker med svenska spr\u00e5kregler. P\u00e5 deras webbplats har Spr\u00e5kr\u00e5dets fr\u00e5gel\u00e5da<\/a> m\u00e5nga bra svar p\u00e5 vanliga och mindre vanliga spr\u00e5kfr\u00e5gor. H\u00e4r finns ocks\u00e5 en lista med spr\u00e5ktips<\/a>.<\/p>\n

\nTyda<\/a> \u00e4r ett anv\u00e4ndbart verktyg f\u00f6r \u00f6vers\u00e4ttningar mellan engelskan och svenskan.<\/p>\n

 <\/p>\n

Den nedladdningsbara broschyren Myndigheternas skrivregler<\/a> inneh\u00e5ller goda rekommendationer f\u00f6r ett korrekt skriftspr\u00e5k.<\/p>\n

\nNyhetsbyr\u00e5n TT:s TT-spr\u00e5ket<\/a> \u00e4r en bred och v\u00e4luppdaterad spr\u00e5kguide, som framf\u00f6r allt inneh\u00e5ller tydliga r\u00e5d om aktuella begrepp.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Att skriva r\u00e4tt \u00e4r sv\u00e5rt, och vi st\u00f6ter alla p\u00e5 problem och funderingar som \u00e4r relaterade till spr\u00e5ket. Men att anv\u00e4nda ett korrekt skriftspr\u00e5k \u00e4r en dygd v\u00e4rd att str\u00e4va mot; om du skriver r\u00e4tt f\u00f6rst\u00e4rker du sk\u00e4rpan i ditt budskap samtidigt som du har en st\u00f6rre chans att beh\u00e5lla dina l\u00e4sares intresse. H\u00e4r skriver vi om sex vanligt \u00e5terkommande spr\u00e5kfel, och ber\u00e4ttar om regler som hj\u00e4lper dig att bem\u00e4stra dem.S\u00e4rskrivningarna \u00e4r en av det svenska spr\u00e5kets mest omhuldade egenheter, och den som letar efter ledsagning i fr\u00e5gan hittar inte minst lustiga exempel p\u00e5 hur fel det kan bli. Och visst \u00e4r det viktigt att h\u00e5lla reda p\u00e5 n\u00e4r ord ska s\u00e4ttas ihop och n\u00e4r de ska st\u00e5 is\u00e4r: kassa kistor betyder n\u00e5gonting helt annat \u00e4n kassakistor, och snabb mat \u00e4r inte detsamma som snabbmat.<\/p>\n

Att s\u00e4rskrivningar blivit ett allt mer f\u00f6rekommande (och p\u00e5talat) problem kan till viss del bero engelskans inflytande. I engelskan skrivar man i regel is\u00e4r substantiv, men huvudregeln f\u00f6r det svenska spr\u00e5ket \u00e4r allts\u00e5 att skriva ihop.
\nOavsett hur l\u00e5nga och kr\u00e5nliga ihopskrivningarna kan tyckas bli \u00e4r de alltid att rekommendera. Det spelar ingen roll hur m\u00e5nga substantiv man sammanbinder: flygplansmodellbyggare, melodifestivaldeltagare och tr\u00e4dg\u00e5rdsm\u00e4starl\u00e4rjunge ska alla skrivas samman.
\nF\u00f6rkortningar sammanbinds vanligen med bindestreck: DVD-spelare, e-post (elektronisk post), LED-lampa.<\/p>\n

Bindestreck kan ocks\u00e5 anv\u00e4ndas f\u00f6r att sammanbinda fr\u00e4mmande uttryck och egennamn: Google-s\u00f6kning, vintage-mode, bauhaus-arkitektur.<\/p>\n

Om ordet best\u00e5r av ett inl\u00e5nat, s\u00e4rskrivet, ord, anv\u00e4nder man oftast bindestreck f\u00f6r att markera de tv\u00e5 orddelarna, som i art deco-design.
\nDetsamma g\u00e4ller f\u00f6r egennamn och varum\u00e4rken: Acne-kl\u00e4nning, Comme des Gar\u00e7ons-skjorta.<\/p>\n

Kom ih\u00e5g: om tv\u00e5 sammansatta ord ska bindas ihop av en ’och’-sats m\u00e5ste man l\u00e4gga till ett bindestreck efter det f\u00f6rsta ordet: tv- och radiomottagare, f\u00f6rsta- och andraplats.
\n”Varf\u00f6r heter det morotskaka, men banankaka?” undrade en DN-l\u00e4sare nyligen. Svaret \u00e4r att vi anv\u00e4nder sammanfognings-s i vissa sammans\u00e4ttningar men inte i andra. Det finns ingen exakt regel som avg\u00f6r n\u00e4r vad ska anv\u00e4ndas, men en tendens \u00e4r att vi l\u00e4gger till ett s efter substantiv som \u00e4r sammansatt av tv\u00e5 delar (som i ”mo-” och ”rot”). S\u00e5ledes heter det arbetsgruppssbeslut men gruppbeslut, och tr\u00e4dg\u00e5rdstomte men jultomte. Dock: k\u00e4rnkraftverk, men k\u00e4rnkraftsanl\u00e4ggning. Det enklaste brukar vara att s\u00f6ka p\u00e5 det aktuella ordet om du \u00e4r os\u00e4ker p\u00e5 om det ska sammanbindas med s eller inte.
\nUnder 1960- och 70-talet rasade en debatt kring huruvida vi skulle b\u00f6rja anv\u00e4nda pronomenet dom i text ist\u00e4llet f\u00f6r subjekt- och objektformerna de och dem. Nu blev det inte s\u00e5, och d\u00e4rf\u00f6r beh\u00f6ver vi fortfarande skilja mellan de och dem.
\nH\u00e4r finns det dock en enkel regel som underl\u00e4ttar: vi har samma form som de, och oss har samma form som dem.
\n”Hj\u00e4lp oss att dra upp b\u00e5ten!” skrivs allts\u00e5 ”Hj\u00e4lp dem att dra upp b\u00e5ten!”, och ”Vi ska \u00e5ka utomlands i maj” skrivs ”De ska \u00e5ka utomlands i maj”. Testa att byta ut pronomenet varje g\u00e5ng du k\u00e4nner dig os\u00e4ker, s\u00e5 blir det genast l\u00e4ttare…. anv\u00e4nds i svenskan f\u00f6r att markera \u00e4gande, eller som en reglerande b\u00f6jningsform mellan substantiv. Vi skriver husets tak, hattens br\u00e4m, sommarens hetta och s\u00e5 vidare.
\n 
\nIbland ser man genitiv-s utskrivet p\u00e5 engelskt vis: som i Gray’s, Macy’s eller John’s. I svenskan anv\u00e4nder vi dock aldrig apostrof n\u00e4r vi beskriver \u00e4gandeskap \u2013 \u00e4ven om namnet \u00e4r utl\u00e4ndskt ska det allts\u00e5 skrivas Grays, Macys och Johns. Vid \u00e4gandeform av personnamn som slutar p\u00e5 s eller x ska apostrofgenitiv heller inte anv\u00e4ndas: Tobias kavaj, inte Tobias’ kavaj.
\nKom ih\u00e5g: om man skriver om varum\u00e4rken eller egennamn med apostrof, som Tricker’s eller McDonald’s, ska ursprungsformen anv\u00e4ndas.
\nF\u00f6rkortningar ges genitivformen :s om ordet uttalas bokstav f\u00f6r bokstav, som i SJ:s, LKAB:s och SF:s. Om f\u00f6rkortningen uttalas som ett ord g\u00e4ller dock den vanliga regeln, som i Saabs, Volvos och Aseas…. kallade anglicismer med ett finare ord, anser vissa att vi ska undvika s\u00e5 l\u00e5ngt det \u00e4r m\u00f6jligt. Oavsett hur man st\u00e4ller sig till inl\u00e5nade nyord s\u00e5 ser det ofta b\u00e4ttre ut om man anv\u00e4nder sig av ett motsvarande svenskt uttryck d\u00e4r det g\u00e5r:
\nBl\u00e4ddra ist\u00e4llet f\u00f6r scrollaS\u00f6ka ist\u00e4llet f\u00f6r browsaHackare ist\u00e4llet f\u00f6r hackerAff\u00e4rsverksamhet ist\u00e4llet f\u00f6r businessSt\u00f6dja eller utbilda ist\u00e4llet f\u00f6r coachaN\u00e4stan vara d\u00e4r ist\u00e4llet f\u00f6r vara halvv\u00e4gs d\u00e4rG\u00e5 till kassan ist\u00e4llet f\u00f6r checka ut
\n 
\n… f\u00f6r att n\u00e4mna n\u00e5gra engelska ord och liknelser som ibland anv\u00e4nds i svenskan.
\nN\u00e4r det g\u00e4ller uttryck d\u00e4r vi saknar motsvarande ord i svenskan, eller d\u00e4r det svenska uttrycket kan vara missvisande, f\u00e5r man sj\u00e4lvklart ta till utl\u00e4ndska ord, som blogg, webb och mindfulness.
\nVissa internetrelaterade ord med engelskt ursprung \u00e4r sv\u00e5ra att b\u00f6ja. D\u00e5 \u00e4r det ibland b\u00e4ttre att anv\u00e4nda en svensk omskrivning:
\nAtt anv\u00e4nda Facebook ist\u00e4llet f\u00f6r att Facebooka.
\n 
\nFlera gilla-klick ist\u00e4llet f\u00f6r likes.F\u00f6rkortningar har blivit allt mer popul\u00e4ra i v\u00e5rt spr\u00e5k, kanske p\u00e5 grund av att vi beh\u00f6ver skriva kortare n\u00e4r vi anv\u00e4nder telefoner och sociala medier. I l\u00f6pande text \u00e4r det dock att rekommendera att man f\u00f6rs\u00f6ker skriva ut f\u00f6rkortningar, dels f\u00f6r att det ser b\u00e4ttre ut och dels f\u00f6r att det g\u00f6r texten l\u00e4ttare att l\u00e4sa. De vanligare f\u00f6rkortningarna, se nedan, passar b\u00e4ttre i l\u00f6pande text, men kom d\u00e5 ih\u00e5g att anv\u00e4nda dem r\u00e4tt.
\nS\u00e5 h\u00e4r skrivs n\u00e5gra vanliga f\u00f6rkortningar, med de utskrivna uttrycken i parentes:
\n 
\nM.m. (med mera)Bl.a. (bland annat eller bland andra)Dvs. (det vill s\u00e4ga)Etc. (etcetera)Fr.o.m. (fr\u00e5n och med)M.fl. (med flera)Osv. (och s\u00e5 vidare)S.k. (s\u00e5 kallad)T.ex. (till exempel)T.o.m. (till och med)
\n 
\nD\u00e4remot kan du sj\u00e4lvklart anv\u00e4nda sig av f\u00f6rkortningar om du anser att det \u00e4r relevant f\u00f6r sammanhanget, exempelvis om du skriver en facktext d\u00e4r alla f\u00f6rst\u00e5r inneb\u00f6rden av f\u00f6rkortningarna, eller om du helt enkelt har ont om plats f\u00f6r din text.Spr\u00e5kr\u00e5det publicerar kontinuerligt b\u00f6cker med svenska spr\u00e5kregler. P\u00e5 deras webbplats har Spr\u00e5kr\u00e5dets fr\u00e5gel\u00e5da m\u00e5nga bra svar p\u00e5 vanliga och mindre vanliga spr\u00e5kfr\u00e5gor. H\u00e4r finns ocks\u00e5 en lista med spr\u00e5ktips.<\/p>\n

Tyda \u00e4r ett anv\u00e4ndbart verktyg f\u00f6r \u00f6vers\u00e4ttningar mellan engelskan och svenskan.
\n 
\nDen nedladdningsbara broschyren Myndigheternas skrivregler inneh\u00e5ller goda rekommendationer f\u00f6r ett korrekt skriftspr\u00e5k.<\/p>\n

Nyhetsbyr\u00e5n TT:s TT-spr\u00e5ket \u00e4r en bred och v\u00e4luppdaterad spr\u00e5kguide, som framf\u00f6r allt inneh\u00e5ller tydliga r\u00e5d om aktuella begrepp.<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":[],"categories":[83],"tags":[],"yoast_head":"\nSex vanliga spr\u00e5kfel - och hur du undviker dem - Hemsida24<\/title>\n<meta name=\"robots\" content=\"index, follow, max-snippet:-1, max-image-preview:large, max-video-preview:-1\" \/>\n<link rel=\"canonical\" href=\"https:\/\/www.hemsida24.se\/blogg\/2013\/03\/19\/sex-vanliga-sprakfel-och-hur-du-undviker-dem\/\" \/>\n<meta property=\"og:locale\" content=\"sv_SE\" \/>\n<meta property=\"og:type\" content=\"article\" \/>\n<meta property=\"og:title\" content=\"Sex vanliga spr\u00e5kfel - och hur du undviker dem - Hemsida24\" \/>\n<meta property=\"og:description\" content=\"Att skriva r\u00e4tt \u00e4r sv\u00e5rt, och vi st\u00f6ter alla p\u00e5 problem och funderingar som \u00e4r relaterade till spr\u00e5ket. Men att anv\u00e4nda ett korrekt skriftspr\u00e5k \u00e4r en dygd v\u00e4rd att str\u00e4va mot; om du skriver r\u00e4tt f\u00f6rst\u00e4rker du sk\u00e4rpan i ditt budskap samtidigt som du har en st\u00f6rre chans att beh\u00e5lla dina l\u00e4sares intresse. H\u00e4r skriver vi om sex vanligt \u00e5terkommande spr\u00e5kfel, och ber\u00e4ttar om regler som hj\u00e4lper dig att bem\u00e4stra dem.S\u00e4rskrivningarna \u00e4r en av det svenska spr\u00e5kets mest omhuldade egenheter, och den som letar efter ledsagning i fr\u00e5gan hittar inte minst lustiga exempel p\u00e5 hur fel det kan bli. Och visst \u00e4r det viktigt att h\u00e5lla reda p\u00e5 n\u00e4r ord ska s\u00e4ttas ihop och n\u00e4r de ska st\u00e5 is\u00e4r: kassa kistor betyder n\u00e5gonting helt annat \u00e4n kassakistor, och snabb mat \u00e4r inte detsamma som snabbmat. Att s\u00e4rskrivningar blivit ett allt mer f\u00f6rekommande (och p\u00e5talat) problem kan till viss del bero engelskans inflytande. I engelskan skrivar man i regel is\u00e4r substantiv, men huvudregeln f\u00f6r det svenska spr\u00e5ket \u00e4r allts\u00e5 att skriva ihop. Oavsett hur l\u00e5nga och kr\u00e5nliga ihopskrivningarna kan tyckas bli \u00e4r de alltid att rekommendera. Det spelar ingen roll hur m\u00e5nga substantiv man sammanbinder: flygplansmodellbyggare, melodifestivaldeltagare och tr\u00e4dg\u00e5rdsm\u00e4starl\u00e4rjunge ska alla skrivas samman. F\u00f6rkortningar sammanbinds vanligen med bindestreck: DVD-spelare, e-post (elektronisk post), LED-lampa. Bindestreck kan ocks\u00e5 anv\u00e4ndas f\u00f6r att sammanbinda fr\u00e4mmande uttryck och egennamn: Google-s\u00f6kning, vintage-mode, bauhaus-arkitektur. Om ordet best\u00e5r av ett inl\u00e5nat, s\u00e4rskrivet, ord, anv\u00e4nder man oftast bindestreck f\u00f6r att markera de tv\u00e5 orddelarna, som i art deco-design. Detsamma g\u00e4ller f\u00f6r egennamn och varum\u00e4rken: Acne-kl\u00e4nning, Comme des Gar\u00e7ons-skjorta. Kom ih\u00e5g: om tv\u00e5 sammansatta ord ska bindas ihop av en 'och'-sats m\u00e5ste man l\u00e4gga till ett bindestreck efter det f\u00f6rsta ordet: tv- och radiomottagare, f\u00f6rsta- och andraplats. "Varf\u00f6r heter det morotskaka, men banankaka?" undrade en DN-l\u00e4sare nyligen. Svaret \u00e4r att vi anv\u00e4nder sammanfognings-s i vissa sammans\u00e4ttningar men inte i andra. Det finns ingen exakt regel som avg\u00f6r n\u00e4r vad ska anv\u00e4ndas, men en tendens \u00e4r att vi l\u00e4gger till ett s efter substantiv som \u00e4r sammansatt av tv\u00e5 delar (som i "mo-" och "rot"). S\u00e5ledes heter det arbetsgruppssbeslut men gruppbeslut, och tr\u00e4dg\u00e5rdstomte men jultomte. Dock: k\u00e4rnkraftverk, men k\u00e4rnkraftsanl\u00e4ggning. Det enklaste brukar vara att s\u00f6ka p\u00e5 det aktuella ordet om du \u00e4r os\u00e4ker p\u00e5 om det ska sammanbindas med s eller inte. Under 1960- och 70-talet rasade en debatt kring huruvida vi skulle b\u00f6rja anv\u00e4nda pronomenet dom i text ist\u00e4llet f\u00f6r subjekt- och objektformerna de och dem. Nu blev det inte s\u00e5, och d\u00e4rf\u00f6r beh\u00f6ver vi fortfarande skilja mellan de och dem. H\u00e4r finns det dock en enkel regel som underl\u00e4ttar: vi har samma form som de, och oss har samma form som dem. "Hj\u00e4lp oss att dra upp b\u00e5ten!" skrivs allts\u00e5 "Hj\u00e4lp dem att dra upp b\u00e5ten!", och "Vi ska \u00e5ka utomlands i maj" skrivs "De ska \u00e5ka utomlands i maj". Testa att byta ut pronomenet varje g\u00e5ng du k\u00e4nner dig os\u00e4ker, s\u00e5 blir det genast l\u00e4ttare.... anv\u00e4nds i svenskan f\u00f6r att markera \u00e4gande, eller som en reglerande b\u00f6jningsform mellan substantiv. Vi skriver husets tak, hattens br\u00e4m, sommarens hetta och s\u00e5 vidare.   Ibland ser man genitiv-s utskrivet p\u00e5 engelskt vis: som i Gray's, Macy's eller John's. I svenskan anv\u00e4nder vi dock aldrig apostrof n\u00e4r vi beskriver \u00e4gandeskap \u2013 \u00e4ven om namnet \u00e4r utl\u00e4ndskt ska det allts\u00e5 skrivas Grays, Macys och Johns. Vid \u00e4gandeform av personnamn som slutar p\u00e5 s eller x ska apostrofgenitiv heller inte anv\u00e4ndas: Tobias kavaj, inte Tobias' kavaj. Kom ih\u00e5g: om man skriver om varum\u00e4rken eller egennamn med apostrof, som Tricker's eller McDonald's, ska ursprungsformen anv\u00e4ndas. F\u00f6rkortningar ges genitivformen :s om ordet uttalas bokstav f\u00f6r bokstav, som i SJ:s, LKAB:s och SF:s. Om f\u00f6rkortningen uttalas som ett ord g\u00e4ller dock den vanliga regeln, som i Saabs, Volvos och Aseas.... kallade anglicismer med ett finare ord, anser vissa att vi ska undvika s\u00e5 l\u00e5ngt det \u00e4r m\u00f6jligt. Oavsett hur man st\u00e4ller sig till inl\u00e5nade nyord s\u00e5 ser det ofta b\u00e4ttre ut om man anv\u00e4nder sig av ett motsvarande svenskt uttryck d\u00e4r det g\u00e5r: Bl\u00e4ddra ist\u00e4llet f\u00f6r scrollaS\u00f6ka ist\u00e4llet f\u00f6r browsaHackare ist\u00e4llet f\u00f6r hackerAff\u00e4rsverksamhet ist\u00e4llet f\u00f6r businessSt\u00f6dja eller utbilda ist\u00e4llet f\u00f6r coachaN\u00e4stan vara d\u00e4r ist\u00e4llet f\u00f6r vara halvv\u00e4gs d\u00e4rG\u00e5 till kassan ist\u00e4llet f\u00f6r checka ut   ... f\u00f6r att n\u00e4mna n\u00e5gra engelska ord och liknelser som ibland anv\u00e4nds i svenskan. N\u00e4r det g\u00e4ller uttryck d\u00e4r vi saknar motsvarande ord i svenskan, eller d\u00e4r det svenska uttrycket kan vara missvisande, f\u00e5r man sj\u00e4lvklart ta till utl\u00e4ndska ord, som blogg, webb och mindfulness. Vissa internetrelaterade ord med engelskt ursprung \u00e4r sv\u00e5ra att b\u00f6ja. D\u00e5 \u00e4r det ibland b\u00e4ttre att anv\u00e4nda en svensk omskrivning: Att anv\u00e4nda Facebook ist\u00e4llet f\u00f6r att Facebooka.   Flera gilla-klick ist\u00e4llet f\u00f6r likes.F\u00f6rkortningar har blivit allt mer popul\u00e4ra i v\u00e5rt spr\u00e5k, kanske p\u00e5 grund av att vi beh\u00f6ver skriva kortare n\u00e4r vi anv\u00e4nder telefoner och sociala medier. I l\u00f6pande text \u00e4r det dock att rekommendera att man f\u00f6rs\u00f6ker skriva ut f\u00f6rkortningar, dels f\u00f6r att det ser b\u00e4ttre ut och dels f\u00f6r att det g\u00f6r texten l\u00e4ttare att l\u00e4sa. De vanligare f\u00f6rkortningarna, se nedan, passar b\u00e4ttre i l\u00f6pande text, men kom d\u00e5 ih\u00e5g att anv\u00e4nda dem r\u00e4tt. S\u00e5 h\u00e4r skrivs n\u00e5gra vanliga f\u00f6rkortningar, med de utskrivna uttrycken i parentes:   M.m. (med mera)Bl.a. (bland annat eller bland andra)Dvs. (det vill s\u00e4ga)Etc. (etcetera)Fr.o.m. (fr\u00e5n och med)M.fl. (med flera)Osv. (och s\u00e5 vidare)S.k. (s\u00e5 kallad)T.ex. (till exempel)T.o.m. (till och med)   D\u00e4remot kan du sj\u00e4lvklart anv\u00e4nda sig av f\u00f6rkortningar om du anser att det \u00e4r relevant f\u00f6r sammanhanget, exempelvis om du skriver en facktext d\u00e4r alla f\u00f6rst\u00e5r inneb\u00f6rden av f\u00f6rkortningarna, eller om du helt enkelt har ont om plats f\u00f6r din text.Spr\u00e5kr\u00e5det publicerar kontinuerligt b\u00f6cker med svenska spr\u00e5kregler. P\u00e5 deras webbplats har Spr\u00e5kr\u00e5dets fr\u00e5gel\u00e5da m\u00e5nga bra svar p\u00e5 vanliga och mindre vanliga spr\u00e5kfr\u00e5gor. H\u00e4r finns ocks\u00e5 en lista med spr\u00e5ktips. Tyda \u00e4r ett anv\u00e4ndbart verktyg f\u00f6r \u00f6vers\u00e4ttningar mellan engelskan och svenskan.   Den nedladdningsbara broschyren Myndigheternas skrivregler inneh\u00e5ller goda rekommendationer f\u00f6r ett korrekt skriftspr\u00e5k. Nyhetsbyr\u00e5n TT:s TT-spr\u00e5ket \u00e4r en bred och v\u00e4luppdaterad spr\u00e5kguide, som framf\u00f6r allt inneh\u00e5ller tydliga r\u00e5d om aktuella begrepp.\" \/>\n<meta property=\"og:url\" content=\"https:\/\/www.hemsida24.se\/blogg\/2013\/03\/19\/sex-vanliga-sprakfel-och-hur-du-undviker-dem\/\" \/>\n<meta property=\"og:site_name\" content=\"Hemsida24\" \/>\n<meta property=\"article:published_time\" content=\"2013-03-19T20:54:10+00:00\" \/>\n<meta property=\"og:image\" content=\"https:\/\/h24-original.s3.amazonaws.com\/44\/11369930-u74if.jpg?name=.jpg\" \/>\n<meta name=\"twitter:card\" content=\"summary_large_image\" \/>\n<meta name=\"twitter:label1\" content=\"Skriven av\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data1\" content=\"supervisor\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:label2\" content=\"Ber\u00e4knad l\u00e4stid\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data2\" content=\"6 minuter\" \/>\n<script type=\"application\/ld+json\" class=\"yoast-schema-graph\">{\"@context\":\"https:\/\/schema.org\",\"@graph\":[{\"@type\":\"WebSite\",\"@id\":\"https:\/\/www.hemsida24.se\/blogg\/#website\",\"url\":\"https:\/\/www.hemsida24.se\/blogg\/\",\"name\":\"Hemsida24\",\"description\":\"Blogg\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"SearchAction\",\"target\":{\"@type\":\"EntryPoint\",\"urlTemplate\":\"https:\/\/www.hemsida24.se\/blogg\/?s={search_term_string}\"},\"query-input\":\"required name=search_term_string\"}],\"inLanguage\":\"sv-SE\"},{\"@type\":\"ImageObject\",\"@id\":\"https:\/\/www.hemsida24.se\/blogg\/2013\/03\/19\/sex-vanliga-sprakfel-och-hur-du-undviker-dem\/#primaryimage\",\"inLanguage\":\"sv-SE\",\"url\":\"https:\/\/h24-original.s3.amazonaws.com\/44\/11369930-u74if.jpg?name=.jpg\",\"contentUrl\":\"https:\/\/h24-original.s3.amazonaws.com\/44\/11369930-u74if.jpg?name=.jpg\"},{\"@type\":\"WebPage\",\"@id\":\"https:\/\/www.hemsida24.se\/blogg\/2013\/03\/19\/sex-vanliga-sprakfel-och-hur-du-undviker-dem\/#webpage\",\"url\":\"https:\/\/www.hemsida24.se\/blogg\/2013\/03\/19\/sex-vanliga-sprakfel-och-hur-du-undviker-dem\/\",\"name\":\"Sex vanliga spr\\u00e5kfel - och hur du undviker dem - Hemsida24\",\"isPartOf\":{\"@id\":\"https:\/\/www.hemsida24.se\/blogg\/#website\"},\"primaryImageOfPage\":{\"@id\":\"https:\/\/www.hemsida24.se\/blogg\/2013\/03\/19\/sex-vanliga-sprakfel-och-hur-du-undviker-dem\/#primaryimage\"},\"datePublished\":\"2013-03-19T20:54:10+00:00\",\"dateModified\":\"2013-03-19T20:54:10+00:00\",\"author\":{\"@id\":\"https:\/\/www.hemsida24.se\/blogg\/#\/schema\/person\/ca45c38f2c4b8f335556d725ddc3a574\"},\"breadcrumb\":{\"@id\":\"https:\/\/www.hemsida24.se\/blogg\/2013\/03\/19\/sex-vanliga-sprakfel-och-hur-du-undviker-dem\/#breadcrumb\"},\"inLanguage\":\"sv-SE\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"ReadAction\",\"target\":[\"https:\/\/www.hemsida24.se\/blogg\/2013\/03\/19\/sex-vanliga-sprakfel-och-hur-du-undviker-dem\/\"]}]},{\"@type\":\"BreadcrumbList\",\"@id\":\"https:\/\/www.hemsida24.se\/blogg\/2013\/03\/19\/sex-vanliga-sprakfel-och-hur-du-undviker-dem\/#breadcrumb\",\"itemListElement\":[{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":1,\"name\":\"Home\",\"item\":\"https:\/\/www.hemsida24.se\/blogg\/\"},{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":2,\"name\":\"Sex vanliga spr\\u00e5kfel – och hur du undviker dem\"}]},{\"@type\":\"Person\",\"@id\":\"https:\/\/www.hemsida24.se\/blogg\/#\/schema\/person\/ca45c38f2c4b8f335556d725ddc3a574\",\"name\":\"supervisor\",\"image\":{\"@type\":\"ImageObject\",\"@id\":\"https:\/\/www.hemsida24.se\/blogg\/#personlogo\",\"inLanguage\":\"sv-SE\",\"url\":\"https:\/\/secure.gravatar.com\/avatar\/35afb41a7be6126e4500e131eeaf26c0?s=96&d=mm&r=g\",\"contentUrl\":\"https:\/\/secure.gravatar.com\/avatar\/35afb41a7be6126e4500e131eeaf26c0?s=96&d=mm&r=g\",\"caption\":\"supervisor\"},\"url\":\"https:\/\/www.hemsida24.se\/blogg\/author\/supervisor\/\"}]}<\/script>\n<!-- \/ Yoast SEO plugin. -->","yoast_head_json":{"title":"Sex vanliga spr\u00e5kfel - och hur du undviker dem - Hemsida24","robots":{"index":"index","follow":"follow","max-snippet":"max-snippet:-1","max-image-preview":"max-image-preview:large","max-video-preview":"max-video-preview:-1"},"canonical":"https:\/\/www.hemsida24.se\/blogg\/2013\/03\/19\/sex-vanliga-sprakfel-och-hur-du-undviker-dem\/","og_locale":"sv_SE","og_type":"article","og_title":"Sex vanliga spr\u00e5kfel - och hur du undviker dem - Hemsida24","og_description":"Att skriva r\u00e4tt \u00e4r sv\u00e5rt, och vi st\u00f6ter alla p\u00e5 problem och funderingar som \u00e4r relaterade till spr\u00e5ket. Men att anv\u00e4nda ett korrekt skriftspr\u00e5k \u00e4r en dygd v\u00e4rd att str\u00e4va mot; om du skriver r\u00e4tt f\u00f6rst\u00e4rker du sk\u00e4rpan i ditt budskap samtidigt som du har en st\u00f6rre chans att beh\u00e5lla dina l\u00e4sares intresse. H\u00e4r skriver vi om sex vanligt \u00e5terkommande spr\u00e5kfel, och ber\u00e4ttar om regler som hj\u00e4lper dig att bem\u00e4stra dem.S\u00e4rskrivningarna \u00e4r en av det svenska spr\u00e5kets mest omhuldade egenheter, och den som letar efter ledsagning i fr\u00e5gan hittar inte minst lustiga exempel p\u00e5 hur fel det kan bli. Och visst \u00e4r det viktigt att h\u00e5lla reda p\u00e5 n\u00e4r ord ska s\u00e4ttas ihop och n\u00e4r de ska st\u00e5 is\u00e4r: kassa kistor betyder n\u00e5gonting helt annat \u00e4n kassakistor, och snabb mat \u00e4r inte detsamma som snabbmat. Att s\u00e4rskrivningar blivit ett allt mer f\u00f6rekommande (och p\u00e5talat) problem kan till viss del bero engelskans inflytande. I engelskan skrivar man i regel is\u00e4r substantiv, men huvudregeln f\u00f6r det svenska spr\u00e5ket \u00e4r allts\u00e5 att skriva ihop. Oavsett hur l\u00e5nga och kr\u00e5nliga ihopskrivningarna kan tyckas bli \u00e4r de alltid att rekommendera. Det spelar ingen roll hur m\u00e5nga substantiv man sammanbinder: flygplansmodellbyggare, melodifestivaldeltagare och tr\u00e4dg\u00e5rdsm\u00e4starl\u00e4rjunge ska alla skrivas samman. F\u00f6rkortningar sammanbinds vanligen med bindestreck: DVD-spelare, e-post (elektronisk post), LED-lampa. Bindestreck kan ocks\u00e5 anv\u00e4ndas f\u00f6r att sammanbinda fr\u00e4mmande uttryck och egennamn: Google-s\u00f6kning, vintage-mode, bauhaus-arkitektur. Om ordet best\u00e5r av ett inl\u00e5nat, s\u00e4rskrivet, ord, anv\u00e4nder man oftast bindestreck f\u00f6r att markera de tv\u00e5 orddelarna, som i art deco-design. Detsamma g\u00e4ller f\u00f6r egennamn och varum\u00e4rken: Acne-kl\u00e4nning, Comme des Gar\u00e7ons-skjorta. Kom ih\u00e5g: om tv\u00e5 sammansatta ord ska bindas ihop av en 'och'-sats m\u00e5ste man l\u00e4gga till ett bindestreck efter det f\u00f6rsta ordet: tv- och radiomottagare, f\u00f6rsta- och andraplats. \"Varf\u00f6r heter det morotskaka, men banankaka?\" undrade en DN-l\u00e4sare nyligen. Svaret \u00e4r att vi anv\u00e4nder sammanfognings-s i vissa sammans\u00e4ttningar men inte i andra. Det finns ingen exakt regel som avg\u00f6r n\u00e4r vad ska anv\u00e4ndas, men en tendens \u00e4r att vi l\u00e4gger till ett s efter substantiv som \u00e4r sammansatt av tv\u00e5 delar (som i \"mo-\" och \"rot\"). S\u00e5ledes heter det arbetsgruppssbeslut men gruppbeslut, och tr\u00e4dg\u00e5rdstomte men jultomte. Dock: k\u00e4rnkraftverk, men k\u00e4rnkraftsanl\u00e4ggning. Det enklaste brukar vara att s\u00f6ka p\u00e5 det aktuella ordet om du \u00e4r os\u00e4ker p\u00e5 om det ska sammanbindas med s eller inte. Under 1960- och 70-talet rasade en debatt kring huruvida vi skulle b\u00f6rja anv\u00e4nda pronomenet dom i text ist\u00e4llet f\u00f6r subjekt- och objektformerna de och dem. Nu blev det inte s\u00e5, och d\u00e4rf\u00f6r beh\u00f6ver vi fortfarande skilja mellan de och dem. H\u00e4r finns det dock en enkel regel som underl\u00e4ttar: vi har samma form som de, och oss har samma form som dem. \"Hj\u00e4lp oss att dra upp b\u00e5ten!\" skrivs allts\u00e5 \"Hj\u00e4lp dem att dra upp b\u00e5ten!\", och \"Vi ska \u00e5ka utomlands i maj\" skrivs \"De ska \u00e5ka utomlands i maj\". Testa att byta ut pronomenet varje g\u00e5ng du k\u00e4nner dig os\u00e4ker, s\u00e5 blir det genast l\u00e4ttare.... anv\u00e4nds i svenskan f\u00f6r att markera \u00e4gande, eller som en reglerande b\u00f6jningsform mellan substantiv. Vi skriver husets tak, hattens br\u00e4m, sommarens hetta och s\u00e5 vidare.   Ibland ser man genitiv-s utskrivet p\u00e5 engelskt vis: som i Gray's, Macy's eller John's. I svenskan anv\u00e4nder vi dock aldrig apostrof n\u00e4r vi beskriver \u00e4gandeskap \u2013 \u00e4ven om namnet \u00e4r utl\u00e4ndskt ska det allts\u00e5 skrivas Grays, Macys och Johns. Vid \u00e4gandeform av personnamn som slutar p\u00e5 s eller x ska apostrofgenitiv heller inte anv\u00e4ndas: Tobias kavaj, inte Tobias' kavaj. Kom ih\u00e5g: om man skriver om varum\u00e4rken eller egennamn med apostrof, som Tricker's eller McDonald's, ska ursprungsformen anv\u00e4ndas. F\u00f6rkortningar ges genitivformen :s om ordet uttalas bokstav f\u00f6r bokstav, som i SJ:s, LKAB:s och SF:s. Om f\u00f6rkortningen uttalas som ett ord g\u00e4ller dock den vanliga regeln, som i Saabs, Volvos och Aseas.... kallade anglicismer med ett finare ord, anser vissa att vi ska undvika s\u00e5 l\u00e5ngt det \u00e4r m\u00f6jligt. Oavsett hur man st\u00e4ller sig till inl\u00e5nade nyord s\u00e5 ser det ofta b\u00e4ttre ut om man anv\u00e4nder sig av ett motsvarande svenskt uttryck d\u00e4r det g\u00e5r: Bl\u00e4ddra ist\u00e4llet f\u00f6r scrollaS\u00f6ka ist\u00e4llet f\u00f6r browsaHackare ist\u00e4llet f\u00f6r hackerAff\u00e4rsverksamhet ist\u00e4llet f\u00f6r businessSt\u00f6dja eller utbilda ist\u00e4llet f\u00f6r coachaN\u00e4stan vara d\u00e4r ist\u00e4llet f\u00f6r vara halvv\u00e4gs d\u00e4rG\u00e5 till kassan ist\u00e4llet f\u00f6r checka ut   ... f\u00f6r att n\u00e4mna n\u00e5gra engelska ord och liknelser som ibland anv\u00e4nds i svenskan. N\u00e4r det g\u00e4ller uttryck d\u00e4r vi saknar motsvarande ord i svenskan, eller d\u00e4r det svenska uttrycket kan vara missvisande, f\u00e5r man sj\u00e4lvklart ta till utl\u00e4ndska ord, som blogg, webb och mindfulness. Vissa internetrelaterade ord med engelskt ursprung \u00e4r sv\u00e5ra att b\u00f6ja. D\u00e5 \u00e4r det ibland b\u00e4ttre att anv\u00e4nda en svensk omskrivning: Att anv\u00e4nda Facebook ist\u00e4llet f\u00f6r att Facebooka.   Flera gilla-klick ist\u00e4llet f\u00f6r likes.F\u00f6rkortningar har blivit allt mer popul\u00e4ra i v\u00e5rt spr\u00e5k, kanske p\u00e5 grund av att vi beh\u00f6ver skriva kortare n\u00e4r vi anv\u00e4nder telefoner och sociala medier. I l\u00f6pande text \u00e4r det dock att rekommendera att man f\u00f6rs\u00f6ker skriva ut f\u00f6rkortningar, dels f\u00f6r att det ser b\u00e4ttre ut och dels f\u00f6r att det g\u00f6r texten l\u00e4ttare att l\u00e4sa. De vanligare f\u00f6rkortningarna, se nedan, passar b\u00e4ttre i l\u00f6pande text, men kom d\u00e5 ih\u00e5g att anv\u00e4nda dem r\u00e4tt. S\u00e5 h\u00e4r skrivs n\u00e5gra vanliga f\u00f6rkortningar, med de utskrivna uttrycken i parentes:   M.m. (med mera)Bl.a. (bland annat eller bland andra)Dvs. (det vill s\u00e4ga)Etc. (etcetera)Fr.o.m. (fr\u00e5n och med)M.fl. (med flera)Osv. (och s\u00e5 vidare)S.k. (s\u00e5 kallad)T.ex. (till exempel)T.o.m. (till och med)   D\u00e4remot kan du sj\u00e4lvklart anv\u00e4nda sig av f\u00f6rkortningar om du anser att det \u00e4r relevant f\u00f6r sammanhanget, exempelvis om du skriver en facktext d\u00e4r alla f\u00f6rst\u00e5r inneb\u00f6rden av f\u00f6rkortningarna, eller om du helt enkelt har ont om plats f\u00f6r din text.Spr\u00e5kr\u00e5det publicerar kontinuerligt b\u00f6cker med svenska spr\u00e5kregler. P\u00e5 deras webbplats har Spr\u00e5kr\u00e5dets fr\u00e5gel\u00e5da m\u00e5nga bra svar p\u00e5 vanliga och mindre vanliga spr\u00e5kfr\u00e5gor. H\u00e4r finns ocks\u00e5 en lista med spr\u00e5ktips. Tyda \u00e4r ett anv\u00e4ndbart verktyg f\u00f6r \u00f6vers\u00e4ttningar mellan engelskan och svenskan.   Den nedladdningsbara broschyren Myndigheternas skrivregler inneh\u00e5ller goda rekommendationer f\u00f6r ett korrekt skriftspr\u00e5k. Nyhetsbyr\u00e5n TT:s TT-spr\u00e5ket \u00e4r en bred och v\u00e4luppdaterad spr\u00e5kguide, som framf\u00f6r allt inneh\u00e5ller tydliga r\u00e5d om aktuella begrepp.","og_url":"https:\/\/www.hemsida24.se\/blogg\/2013\/03\/19\/sex-vanliga-sprakfel-och-hur-du-undviker-dem\/","og_site_name":"Hemsida24","article_published_time":"2013-03-19T20:54:10+00:00","og_image":[{"url":"https:\/\/h24-original.s3.amazonaws.com\/44\/11369930-u74if.jpg?name=.jpg"}],"twitter_card":"summary_large_image","twitter_misc":{"Skriven av":"supervisor","Ber\u00e4knad l\u00e4stid":"6 minuter"},"schema":{"@context":"https:\/\/schema.org","@graph":[{"@type":"WebSite","@id":"https:\/\/www.hemsida24.se\/blogg\/#website","url":"https:\/\/www.hemsida24.se\/blogg\/","name":"Hemsida24","description":"Blogg","potentialAction":[{"@type":"SearchAction","target":{"@type":"EntryPoint","urlTemplate":"https:\/\/www.hemsida24.se\/blogg\/?s={search_term_string}"},"query-input":"required name=search_term_string"}],"inLanguage":"sv-SE"},{"@type":"ImageObject","@id":"https:\/\/www.hemsida24.se\/blogg\/2013\/03\/19\/sex-vanliga-sprakfel-och-hur-du-undviker-dem\/#primaryimage","inLanguage":"sv-SE","url":"https:\/\/h24-original.s3.amazonaws.com\/44\/11369930-u74if.jpg?name=.jpg","contentUrl":"https:\/\/h24-original.s3.amazonaws.com\/44\/11369930-u74if.jpg?name=.jpg"},{"@type":"WebPage","@id":"https:\/\/www.hemsida24.se\/blogg\/2013\/03\/19\/sex-vanliga-sprakfel-och-hur-du-undviker-dem\/#webpage","url":"https:\/\/www.hemsida24.se\/blogg\/2013\/03\/19\/sex-vanliga-sprakfel-och-hur-du-undviker-dem\/","name":"Sex vanliga spr\u00e5kfel - och hur du undviker dem - Hemsida24","isPartOf":{"@id":"https:\/\/www.hemsida24.se\/blogg\/#website"},"primaryImageOfPage":{"@id":"https:\/\/www.hemsida24.se\/blogg\/2013\/03\/19\/sex-vanliga-sprakfel-och-hur-du-undviker-dem\/#primaryimage"},"datePublished":"2013-03-19T20:54:10+00:00","dateModified":"2013-03-19T20:54:10+00:00","author":{"@id":"https:\/\/www.hemsida24.se\/blogg\/#\/schema\/person\/ca45c38f2c4b8f335556d725ddc3a574"},"breadcrumb":{"@id":"https:\/\/www.hemsida24.se\/blogg\/2013\/03\/19\/sex-vanliga-sprakfel-och-hur-du-undviker-dem\/#breadcrumb"},"inLanguage":"sv-SE","potentialAction":[{"@type":"ReadAction","target":["https:\/\/www.hemsida24.se\/blogg\/2013\/03\/19\/sex-vanliga-sprakfel-och-hur-du-undviker-dem\/"]}]},{"@type":"BreadcrumbList","@id":"https:\/\/www.hemsida24.se\/blogg\/2013\/03\/19\/sex-vanliga-sprakfel-och-hur-du-undviker-dem\/#breadcrumb","itemListElement":[{"@type":"ListItem","position":1,"name":"Home","item":"https:\/\/www.hemsida24.se\/blogg\/"},{"@type":"ListItem","position":2,"name":"Sex vanliga spr\u00e5kfel – och hur du undviker dem"}]},{"@type":"Person","@id":"https:\/\/www.hemsida24.se\/blogg\/#\/schema\/person\/ca45c38f2c4b8f335556d725ddc3a574","name":"supervisor","image":{"@type":"ImageObject","@id":"https:\/\/www.hemsida24.se\/blogg\/#personlogo","inLanguage":"sv-SE","url":"https:\/\/secure.gravatar.com\/avatar\/35afb41a7be6126e4500e131eeaf26c0?s=96&d=mm&r=g","contentUrl":"https:\/\/secure.gravatar.com\/avatar\/35afb41a7be6126e4500e131eeaf26c0?s=96&d=mm&r=g","caption":"supervisor"},"url":"https:\/\/www.hemsida24.se\/blogg\/author\/supervisor\/"}]}},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.hemsida24.se\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/408"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.hemsida24.se\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.hemsida24.se\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.hemsida24.se\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.hemsida24.se\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=408"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.hemsida24.se\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/408\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.hemsida24.se\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=408"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.hemsida24.se\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=408"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.hemsida24.se\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=408"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}